Digikult – Konferensen om digitalt kulturarv – ägde i år rum på Chalmers conference center i Göteborg. En rad mycket inspirerande presentationer hölls; Däribland om användning av 3D- teknik inom kulturarvssektorn, fotografi och arkiv, appar och spel samt hur kartor kan kopplas samman med andra medier såsom fotografi, ljud och film.
Samtliga presentationer var mycket tänkvärda, även om några stack ut för min egen del.
Tomas Rydell från Interspectral (se bilden ovan) berättade om hur 3D- röntgen och interaktiv visualisering kan ge nya möjligheter för skapandet av annorlunda upplevelser för exempelvis museibesökare. Tekniken är även mycket användbar inom forskning. Exempelvis har röntgen av mumier gjort det möjligt att upptäcka nya föremål och kvarlevor under alla lager av tyg – utan att förstöra något. Tomas berättade även om Digitala modeller och 3D- skanning av Polhems mekaniska alfabet. I oktober 2016 skickades fem av modellerna till Linköpings universitetssjukhus för skanning, vilket koordinerades av just Interspectral. Det går att läsa mer om skanningen på Linköpings universitetssjukhus här nedan i bloggen.
Sarah Coward från National Holocaust Centre and Museum i England höll sin presentation om hur tekniken har gjort det möjligt att kunna träffa och ställa frågor till en person som har överlevt förintelsen, även efter personens bortgång. Genom noggrann kartläggning av dennes liv samt genom att intervjua personen med lite drygt tusen(!) frågor under inspelning med 3D- teknik har detta alltså blivit verklighet. Att bevara en livshistoria och låta eftervärlden interagera med bortgångna människor tycker jag är helt fantastiskt och ett mycket bra exempel på hur dagens teknik kan hjälpa oss att både bevara och förmedla kulturarv.
Ytterligare en inspirerande talare var Henrik Zedig från Länsstyrelsen Västra Götalands län. Han berättade om hur 3D- skanning har använts för att göra kopior av hällristningar. Projektet undersökte olika typer av tekniker, och man kom fram till att optisk rödlaser var den bästa metoden för skanning av just hällristningar. Resultatet av undersökningarna har gjort det möjligt att finna nya motiv som tidigare har varit dolda för blotta ögat. Materialet kommer att läggas ut på nätet och göras tillgängligt för både forskare och allmänhet.
Själv hoppas jag på att kunna delta i Digikult vid fler tillfällen i framtiden, för att ta del av vad som händer både nationellt och internationellt inom digitalt kulturarv.
